Tuesday, 23 September 2008

it really was a party like in the golden days!

Ååh fick många flashbacks från gymnasietiden i lördags, framförallt från tvåan och trean då vi höll till hos Edvard som oftast. Jag och Sandra var där redan vid halv tre-tiden för att hjälpa Edvard med pastan, äta upp allt gott bröd han hade gjort, baka morotskaka och stoppa alla nygjorda tryfflar i kylen. Jag tog ett eller två glas vin till matlagningen och ett till maten, under loppet av typ... 4 timmar. Efter maten fick jag höra att "haha nu är du lite full va Emelie" och blev störtglad då det var precis vad jag inte var eftersom att jag har världens sämsta alkoholupptagningsförmåga. Förklarar mer senare i inlägget varför detta statement gjorde mig lycklig.
Iom bristen på sömn från tidigare natt (tjejkväll med Emelie, Snad och Annelie at Snad's place) så säckade jag ihop runt 10-tiden. Men jag fick en bright idé och efter en kort stunds trötthet lyckades jag köpa loss en thaibulle som kept me going för resten av kvällen. Kärlek till Thailand som löser mina lördagskvällar (och förmodligen söndagsmor'nar) ht08! :P
Eftersom att jag jobbar hela söndagarna den här hösten så har jag de senaste lördagsfest-tillfällena hållt mig nykter och lär så få göra hur tråkigt det än låter. Har i alla fall haft underbara kvällar med mycket gemenskap och värme. Förhppningar på att detta håller i sig finns haha.

Saknar många NU3are. Vi träffas ganska regelbundet men fortfarande inte tillräckligt ofta. Gängen har ju liksom delats upp så man träffar vissa jätteofta och andra en gång var 3dje månad. Vi får se till att ha storfester i höst. Storfester på NU3vis är att föredra! Alla är välkomna haha!

Tackar Anders, världens underbaraste människa, för att du hjälpte mig ur mitt nedstämda tankemönster genom att manipulera bort min huvudvärk med en behandling i bröstrygg och nacke som till en början gjorde mig groggy men senare visade sig lätta på tröttheten och all stress jag tidigare känt. Jag fick be pappa hämta mig vid bussen för att jag inte kunde stå upprätt utan att vingla till då och då, käkade sen en snabb middag och gick och la mig direkt efter det. Somnade fem minuter efter att jag la huvudet på kudden. Hur klyschigt det än låter så grät jag lite precis innan jag somnade och det var superskönt. Det var första gången jag grät (utan att vara arg, för då sprutar tårarna vare sig jag vill eller inte) sen jag gjorde slut med Alex förra sommaren. Att inte gråta på så länge är för mig ovanligt då jag normalt är värsta lipsillen som gråter jämt.
För att förklara tidigare statement så var det jätteskönt att de trodde att jag var lite småfull då jag inte var det eftersom att jag normalt blir glad och supersprallig på fyllan. Och nu var jag inte full utan bara glad och det kändes skänt att folk märkte det. Haha lite luddigt kanske... :P

I alla fall, slutsatsen är att pressen jag kände som tyngde ner mig satt i spänningar som var inklämda i kroppen. Det mesta är borta nu. Nu kan jag le utan att låtsas och jag känner mig lycklig och full av energi igen, precis så som jag brukar vara! Jag kommer att ha världens häftigaste jobb om detta är vad jag kommer kunna göra för människor med stressymptom etc. Underbart!

Har bestämt mig för att jag i veckorna ska sova minst 8h/natt för att jag ska förhindra det faktum att jag JÄMT håller på att somna på varje föreläsning och därför missar viktig info när jag är ofokuserad. På helgerna är det supersvårt då jag vill hinna med jättemånga roligheter på fredagarna och sen orka vara med hela lördagsnätterna innan jobbet på söndag. Jag har alltså vänt på veckorna. Jag är HELT slut söndag/måndag och skitpigg resten av dagarna. Irri...

Har en fullspeckad vecka framför mig. Jag ser fram emot den.

No comments: