Sunday, 26 August 2007

Funkykidz

Helt plötsligt (haha, eller snarare efter en hel dag med Funkykidzande) så känns det inte lika omöjligt längre. Har tvekat på hur jag ska hinna lära mig koreografierna och om jag kommer klara av att ha 11-12åringarna. Från och med nu tvekar jag inte. Det kommer att bli roligt och utmanande på många sätt! Får lära mig att se utmaningarna som något positivt, något jag lär mig av, istället för omöjligt. Det är mycket som händer just nu och jag kan klara allt med en sund attityd.
Det enda som är kvar nu är att lära mig att säga nej.
Nej, jag kan inte jobba i receptionen på Kickoffen, jag vill vara med!
Nej, jag kan inte hålla aerobicen på onsdagar för jag har redan planerat in Funkykidz OCH streetdance på onsdagar.
Nej, jag kan inte jobba den eller den dagen.
Nej, jag vet inte vad jag vill bli eller vad jag ska göra av mitt liv ÄN. Jag har ingen brådska.
Nej!

Men ja, jag älskar att dansa och jag älskar att ha saker upp över öronen att göra. Jag älskar att vara fullbokad och älskar att lära barn att dansa. Jag älskar att dansa. Jag älskar barn.
Nackdelen med att vara fullbokad är däremot att jag har lite tid över till att vara spontan. Jag har lite tid över för att göra annat jag vill göra som inte har med Hemtex eller Body Joy att göra.
Det här är dock mitt liv. Jag vill att det här är mitt liv och jag vill att det är såhär vilket innebär att när jag har tid att vara spontan får jag se till att vara jävligt spontan. Ni får hjälpa mig med det.
Man lever bara ett liv. Ellerhur?

Jag känner mig galet ensam. Allt kom i fredags kväll., hela känslan av att inte alltid bara ha någon. Känslan av att nu måste jag klara mig själv. Det är som att jag inte har insett det förrän nu. Jag vet inte om det känns bra eller om det är jobbigt. Eller, det känns bra... men ensamt helt enkelt.
Fast jag är ju inte ensam. Det är bara att det känns så när det inte bara är jag som är upptagen hela tiden. Det har alltid varit jag som har haft fullt upp och nu kommer folk ikapp. Det är bra med det känns skumt.

Det ska bli kul att få dansa lite på onsdagarna tilsammans med Emelie och Sandra. Kanske lite röj på Babasonic vissa av onsdagarna också om man har tur!

Friday, 24 August 2007

Svårt

Varför ska det vara så jävla svårt att veta om man gör rätt eller inte? Varför tvekar jag så mycket när jag tagit ett beslut?
Vi sa i princip hej då igår och det smärtar mycket då jag vet vad vi skulle kunna uppnå tillsammans. Jag är inte redo nu och önskar att vi bara kunde pausa det vi har nu och ta upp det lite senare. Det fungerar inte så och det resulterar i att det är allt eller inget. Vi kan inte vara bara vänner, det har inte fungerat förut. Vill inte såra dig. Vill inte bli sårad. Jag vill dela all min tid med dig men inte just nu. Sen.
Jag vill veta vem jag är och just nu känns det viktigare i min process. Jag måste lägga 110% på allt jag har idag - kan inte ge dig det. Vill men kan inte. Jag har ingen tid över och vill inte rusa in i något som jag inte har energi över till. Det var precis av den här anledningen jag valde att bryta upp med Alex. Jag är för självupptagen just nu - låt mig vara det.
Jag är förmodligen inte värd dig, för hade jag varit det så hade det varit enklare. Eller så är det meningen att det ska vara svårt, vad vet jag.

Blev ingen girls night out ikväll. Allt blev fel idag. Tatueringsstudion var stängd pga mässan och ingen öl. Fan vad B. Rätt skönt ändå. En helkväll med familjen - god middag, bra film - är aldrig fel. Men jag måste erkänna att jag är besviken.

Wednesday, 22 August 2007

1a gången

Höll mitt första pass idag. Det gick helt okej. 4 tappra själar som orkade ta sig dit. Stackare.
Det var rätt skönt att göra det ändå, nervöst men bra för då vet jag vad jag behöver öva mer på. Och vad jag redan gör bra såklart.
Fick reda på att jag skulle hålla i passet vid fyratiden idag, passet hölls sedan 18.45. Kort om tid för planering. Vart tvungen att göra om mina block också för att det skulle passa en body toning.

Tog en lång prommis med Emma idag, det var mysigt. Som fan. Det är konstigt att man kan prata så bra med en människa även fast man inte pratar så ofta. Jag menar, jag tror jag blottade många känslor och tankar idag utan att det var jobbigt eller tungt. Jag är alltid accepterad av henne. Vi är ju systrar.
Och jag älskar henne för allt hon är och gör - som syster, förebild och vän.

Som du sa innan vi skiljdes åt - "vi har ju jättemycket att prata om"
Varför skulle vi inte ha det? Vi träffas ju nästan aldrig. Vi har ju alltid hur mycket som helst att ta igen! Och ändå är du så lätt att vara tyst med. Du kräver ingenting av mig. Ingen prestige.
Du är bara bäst.

Jag har svårt att förstå hur det kan vara så enkelt för dig. Varje gång du ringer fylls jag med oro. Du lyckas ändå låta så glad och framåt. Jag är glad och framåt och förbi det gamla men varje gång du hör av dig så blir jag orolig. Vet egentligen inte varför och det lär ju släppa snart. Känslan är lixom att du ringer som vilken vän som helst. Du är inte vilken vän som helst, du var som stora kärlek en gång och jag har svårt att förstå att vi kommar att vara som vilka vänner som helst. Jag vet inte hur jag ska bemöta dig. Jag saknar dig i mitt nya liv. Jag vill att vi ska vara vänner som kan snacka om allt.
I mitt nya liv. För jag är vidare. Kommer ändå aldrig att glömma vad vi hade, men det vet du redan.

Jag måste göra något åt mitt hår snart. Det är snart långt och bimboblont. Det är inte jag. Jag saknar mitt mörka, tuffa hår. Jag kände mig mer som jag i det även fast många andra inte tyckte särskilt mycket om det. Det skiter jag i. I vinter är det nog tillbaka. Hoppas jag. Kanske efter min planerade vietnamresa. Eller om det blir Indien. Det är i alla fall två länder jag vill backpacka i. Om det blir själv eller i goda vänners lag spelar ingen roll, det blir en tuff upplevelse hur som helst. Och det kommer bli av. För jag vill verkligen.

Det är mycket jag vill. 20 koreografier att lära mig till söndag.
Jag älskar mitt jobb. Som instruktör. Barn ger mig energi.

Sunday, 19 August 2007

Fokuserad

"jag tänker inte på det föränn man stannar upp och fattar hur fokuserad man blir när man pratar med dig, även över msn.. "
Det är inte klokt hur sant det är. Har nog aldrig haft såna meningsfulla konversationer över msn som med dig.

Saturday, 18 August 2007

bubbelgum

Mycket som bubblar men jag vet inte var jag ska börja. Vilken tråd ska jag dra i först? Hur sorterar jag alla tankar och känslor på bästa sätt så att jag kan undvika ett utbrott och bearbeta allt i hanterligt tempo? Enklast blir väl egentligen att dra i ett av alla snören och se vad som kommer ut.


Vet inte varför jag tvekar eller varför jag inte bara säger nej. Jag vill inte säga nej men jag säger inte ja för det. Jag säger "ta det lugnt" och menar det samtidigt som jag vill mer nu. Jag säger "senare" men det är som om det inte går in. Jag vill inte nu, jag vill sen och jag längtar dit. Jag är inte redo än.

Jag vill vara 18 år gammal ett tag - låt mig vara det så kan jag bli vuxen sen igen.

Friday, 17 August 2007

The Slow Dance

Have you ever watched kids
On a merry-go-round?
Or listened to the rain
Slapping on the ground?

Ever followed a butterfly’s erratic flight?
Or gazed at the sun into the fading night?

You better slow down.
Don’t dance so fast.
Time is short.
The music won’t last.

Do you run through each day
On the fly?
When you ask "How are you?"
Do you hear the reply?

When the day is done
Do you lie in your bed
With the next hundred chores
Running through your head?

You’d better slow down
Don’t dance so fast.
Time is short.
The music won’t last.

Ever told your child,
We’ll do it tomorrow?
And in your haste,
Not see his sorrow?

Ever lost touch,
Let a good friendship die
Cause you never had time to call and say,”Hi”

You’d better slow down.
Don’t dance so fast.
Time is short.
The music won’t last.

When you run so fast to get somewhere
You miss half the fun of getting there.
When you worry and hurry through your day,
It is like an unopened gift….Thrown away.

Life is not a race.
Do take it slower
Hear the music
Before the song is over.

Tuesday, 14 August 2007

14/8

Nästa fredag blir det av. Fan vad najs det ska bli. En liten totorering på höger skulderblad.
Schnajs. Jag och Emma snackade lite lätt om det, det bli den utan stor bokstav eller punkt. Det blir estetiskt sätt mest rätt så.
Ledig nästa vecka från tis-sön. Då blir det till att hitta på saker, semester, innan jag börjar mina 25h/vecka på hemtex. Snart börjar även Funkykidz. Så jag längtar efter mina små solstrålar. Det är helt galet hur mycket jag saknar att ha de klasserna. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna få så mycket energi från dem.

Magda tyckte jag såg söt och glad ut idag och var tvungen att ge mig en kram. Kan inte komma på en anledning till varför jag skulle vara gladare än vanligt. Hon har ju i och för sig inte träffat mig på en vecka och lite till. Det är skönt att höra att jag utsrålar glädje i alla fall. Haha, det är många som kommenterar mitt hår. Det är bara för att jag ser ut som en trollunge. Jag har så himla mycket hår! Det är galet tjockt igen. Skönt. Jag har inte bestämt mig huruvida jag ska låta det växa, om jag tillslut ska orka med att testa dreads, eller om jags ka klippa av det lite igen och kanske till och med gå tillbaka till det mörka. Jag saknar det mörka litegrann. Det känns mer som jag.

"Du vet att jag älskar dig mest av allt va?"
Ja Emelie. Jag älskar dig också. Mest av allt.

Härligt att allt går framåt. Ingenting som är fel. Ingenting som är i vägen. Ingenting som strular. Just nu mår jag verkligen jättebra och det är jätteskönt. Jag vill dela med mig av mitt humör och min glädje över livet. Snart kommer hösten och då ofta även problem. Hoppas de går att undvika i år. Det här ska bli ett bra år.

Thursday, 9 August 2007

Tatuering

dance like
nobody is
watching

Dance like
nobody is
watching.

Stort eller litet D? Punkt eller inte? Varken eller, något av dem eller båda?
Nu är det dags i alla fall, tatuera mig ska jag göra. I slutet av augusti för hoppningsvis. Jag vet vad jag vill tatuera och var men jag vet inte om jag ska ha stort eller litet D och/eller punkt. Det ska i alla fall sitta på mitt högra skulderblad.
Som den språkfascist jag är borde jag tatuera in både stort D och punkt men det är nästan ballare att inte ha något utav dem. Äh, jag vet inte...
Tacka i alla fall mina kära vänner för presentkortet jag fick i födelsedagspresent, det kommer att anvädas. Haha, vet dock inte vilka det är ifrån eller hur mycket pengar det gäller men tack ändå! Jag är mycket glad för det!

Ringde till East Street idag och vi sa att jag skulle komma dit på måndag för att snacka igenom det och bestämma en dag. Så det är min plan på måndag. Vad gör du på måndag?

Det är svårt. Vill inte att du försvinner. Vi skulle ha galet roligt ihop.


Monday, 6 August 2007

Body Joy

Det är konstigt att jag kan trivas så bra på ett ställe som jag trivs där. Hur mycket det än påminner mig om stress, jobbiga barn, städning och jobb så älskar jag fortfarande att vara där och blir glad av att komma dit. Det är ju egentligen ganska härligt att jag älskar mitt jobb men grejjen är den att det gör mig lite orolig också. Jag vet att jag har lätt att ta på mig för mycket och om jag ska jobba 70% på ett ställe jag inte trivs lika bra på (Hemtex), eller som snarare inte är det jag vill hålla på med resten av livet, så kanske jag börjar använda Body Joy som "flyktväg" sen. Egentligen borde jag kanske slita mig därifrån och flytta mig till ett annat ställe bara för att få fler vinklar att se livet på men det vill jag ju inte.
Borde i alla fall snacka lön med Monicorna, då det egentligen är det enda jag kan klaga på då det gäller Body Joy. På Hemtex tjänar jag 20 kr mer i timmen och får även OB på helgerna (vilket jag inte får på Body Joy). Det är nog egentligen den största anledningen till att jag tog jobbet på Hemtex. Det och själva tanken på en fast anställning och att de litar på mig.

Nu jobbar jag 2 veckor i streck, vilket är positivt då den ständiga baksmällan som har funnits där sedan 2-3 veckor tillbaka får en möjlighet att avta. Det låter kanske inte så bra men kul har det varit! Sen är det inte positivt då dygnsrytmen blir cp eftersom att jag inte jobbar samma pass varje dag (slutar 22 en dag och börjar kl 6 dagen efter). När ska jag ha tid att läsa Harry lixom? (Haha, Johan glömde kvar boken hos mig. Tack och bock!)

Det är tomt hemma när vännerna försvinner. I och med att Johan stannade hela helgen så blev det ju lixom som en vana att alltid ha någon där, för även om hela familjen är hemma så är det inte riktigt samma sak. Det är det här med att alltid ha någon där som jag kommer att sakna då jag inte har ett förhållande, det är ju lixom det mysigaste av allt!
Det var en mysig helg. Sällskap från torsdag-söndag och en baljkväll i lördags. Härligt att grabbarna är hemma igen, lite har man ju faktiskt saknat dem. Men bara liiiiiite! ;)
Kul också att finally få träffa Philip! Det märks att han och Johan är nära vänner.

Vill gå vidare men någonting håller mig kvar. Jag har fortfarande skyldigheter men inga rättigheter och jag vet det mycket väl. Du betyder så fantastiskt mycket och vill inte skada eller såra dig ytterligare. Jag släpper dig nu och hoppas att du förstår. Jag älskar dig och kommer finnas för dig då du behöver mig. Jag älskar dig för att du gav mig din tid även fast jag var dålig på att ge tillbaka. Du förtjänar någon som accepterar stillastående. Jag måste hela tiden röra på mig och då jag gör det så gör jag dig illa. Lev ett bra liv. Tjäna mycket pengar, ge bort hälften och satsa resten på dig själv. Du är värd allt.
Jag glömmer dig inte. Vet att jag är duktig på att förtränga, men jag glömmer dig inte. Tänker på dig varje dag, det finns så mycket som påminner som dig. Om oss.
Och jag älskar dig. Därför släpper jag dig nu.

Saturday, 4 August 2007

Snoppmätartävling

Erik kom precis och letade efter ett måttband här bakom receptionen. Självklart är det första jag tänker att han och Mange ska ha snoppmätartävling. Erik skrattar. Det är härligt.
Det var full fart här i morse men nu är det ganska lugnt. Ganska skönt också. Stänger ju kl. 14 så jag börjar nog städa vid 13 så jag blir klar i god tid. Sen ska jag fylla baljan och hugga ved så kvällen blir fulländad. Jag älskar baljbadskvällar.

Jessica blev sjukskriven igår vilket innebär att jag jobbar imorgon i alla fall. Det är väl helt ok förutom att jag jobbar ensam. Förra söndagen var jag bakis. Det är inte bra med den rutinen. Blir inte mycket till att dricka ikväll, eller, i alla fall inte som i onsdags eller förra helgen. Dricker väl någon drink eller två. Beroende på hur många Emelie blandar, såklart! ;)

Många tydliga vändningar i livet på en gång vilken känns lite läskigt. Samtidigt väldigt nyttigt. Kul men konstigt att grabbarna är tillbaka från Thailand. Det blir lite "back to basics" men ändå inte eftersom att det är mycket som hänt under tiden de varit borta. Det var ju det jag ville - inte strula runt, men gärna strula till det lite. Det är ganska enkelt att vara i ett seriöst förhållande då man alltid vet var man har varandra och så (självklart är det jobbigt också och många problem kan uppstå!) men det är aldrig struligt på samma sätt. Det är fantastiskt.

Måste börja spela lite Maple Story igen, jag saknar det. Det är bra om man vill koppla bort resten.

Träffade Emmituss på ICA igår. Stackarn, hon såg inte ut att må så bra.
Umgås med mig. Jag saknar dig sis.

Du, jag önskar att jag kunde. Jag vill och vågar men vågar och vill inte på samma gång. Har inte orken och behöver vara ensam och hitta mig själv. För en gångs skull vill jag vara värst. Jag vill vara strulig och hitta på konstiga, spontana saker. Låt mig få strula till mitt liv lite. Jag behöver ett värdelöst problem att hänga upp mig på så att jag kan släppa allt gammalt.
Händ mig.