Det finns faktiskt någonting som är jobbigt med att föra "internetdagbok". Jag har alltid älskat att skriva och i de flesta fall velat att någon läser det jag skriver, därför lämnar jag fortfarande ut adressen på t ex facebook eller MSN. MEN! Jag vet fortfarande inte om det finns någon/eller vilka (förutom Emmanfemman såklart! ;)) det är som läser det jag skriver vilket påverkar vad jag kan skriva. Har ibland världens bästa "story(s) to tell" i tankarna som aldrig får bli publicerad(e) för att jag vet att den(de) skulle kunna göra folk upprörda. Och ibland kanske jag håller de inläggen för mig själv i onödan då människorna i fråga kanske inte läser.
Jag har anledningar att tro att fler människor läser igenom andras bloggar än vad som erkänns även fast jag får höra hur tråkig, meningslös och dum den sysselsättningen är så fort jag kollar igenom någon annans skriverier imina vänners närvaro. Är jag inte vän med bloggaren i fråga så skiter jag i vad personen gör om dagarna utan följer den pga bloggaren i frågas åsikter, tankegångar och humor. Jag är ute efter nya vinklar och humoristisk bitterhet för det är det bästa jag vet. Jag läser ju inte en helt ointressant blogg liksom!
Jag undrar om man kan definiera en blogglärare. Alltså, om alla bloggläsare har någonting gemensamt. Jag antar att många bloggläsare läser just bloggar om andra människors vardagar för att fly från verkligheten, precis som med böcker. Jag undrar om lika många läser för att få dagens skratt eller dagens insikt? Eller för att de helt enkelt är nyfikna?
Jag ska inte ljuga. Jag har varit inne och spanat på Blondinbellas blogg ett par tre gånger. Att jag aldrig fortfsatte att läsa hennes blogg beror på att jag fullkomligt struntar i vilka kläder hon har på sig, vad hon och hennes grabb tjafsar om eller vilken tid hon gick upp på morgonen. Det är inte hennes liv som är intressant. Hade hon diskuterat åsikter (även, eller snarare speciellt för att hon är på motsatta sidan) hade det kanske blivit intressant. Att jag följde Alex Schulman's blogg beror på hans självklara ironi och många klara insikter. Att jag följer Emma's blogg är för att jag älskar henne. Hade grabbarna fortsatt med deras Thailandsblogg hade jag läst den också.
Någonting annat som är lite läskigt, fortfarande gällande bloggläsare, är att jag vid flera tillfällen har fått frågor gällande något jag skrivit i min blogg från mina medlemmar på Body Joy och ex-chefens (Hemtex) vänner som helt plötsligt vet vem jag är och vad jag gör. Då blir jag ju lite fundersam liksom och undrar hur många det är som faktiskt läser. Det är ju lite roligt och spännande också! Hade jag varit ute efter främmande människors åsikter och kommentarer hade jag nämnt allt om vad som egentligen hände i Thailand och på Cissies landställe, exakt vad jag tycker om vissa personer med besynnerliga åsikter och på vilka kroppsdelar jag rakar mig men jag vill inte att alla vet det. Det är sånt som stannar mellan mig och de jag väljer att berätta mina storys för.
För övrigt så sitter jag självklart (eftersom att klockan bara är ett par minuter över 7.00) på Body Joy där jag öppnade för snart en timme sedan. Morgonarna här är så lugna och sköna när det inte är frukost eller spinning, även om jag tycker om de andra morgonarna också.
Jag börjar plugga på måndag. Då är det upprop på Råsundavägen 101 kl. 13-15. Då ska jag komma dit med legitimation och 1000kr. Sen är jag fast i pluggträsket och det ska verkligen bli intressant. Inte fan vill jag plugga än men inte fan orkar jag jobba ett år till i någon liten skitbutik heller. Då känns plugget överlägset mycket mer lockande.
Drömde om min insikt om hur bit-systemet är uppbyggt och varför inatt igen men kan fortfarande inte sätta ord på någonting då det känns som att jag glömmer hälften så fort jag vaknar igen. Fett störande. Hoppas att det inte är någonting som kommer störa mig fler nätter för det gör mig frustrerad att jag vet att jag lyckas glömma någonting som känns så viktigt.
I helgen är det Egil-fest och Cilla-fest. Och jobb. Och Funkykidz såklart. Och idag ska jag fika med Magdalena och Sandra i Sickla vilket ska bli mysigt. Hoppas att Cilla får en stunds vila och kan joina oss också. Känns som att den här sommaren har varit väldigt händelserik. Jag har hunnit med så mycket och lyckats få saker gjorde som jag aldrig orkat med förut. Samtidigt gick det lite för fort att komam tillbaka till verkligheten efter Thailand vilket stör mig hårt. Höll ju på att börja grina när Andrew sa att jag förmodligen skulle glömma Thailandskänslan bara någon vecka efter det att jag kom hem. Inte fan har jag glömt känslan men det känns som att Thailand är så fördjävla lång bort nu alltså. Jag vill åka nästa sommar men om vi får lägenheten, vilket vi förmodligen får, så flyttar vi i höst och då kan Thailand faktiskt få vänta ett tag. Jag berättar mer om det där när jag vet mer själv men har jag tur så flyttar jag hemifrån i November. En 4a på Döbelnsgatan alltså. Wow!
No comments:
Post a Comment